naatalie

Tog en paus från uppsatsskrivandet innan idag och körde till Abbekås för att få ett papper påskrivet av min handledare. När jag kom fram möttes jag av tre glada ansikten och en present! Personalen på Musslan hade köpt ett jättefint armband till mig eftersom jag snart fyller år, riktigt snällt :D Ska åka inom där på min födelsedag också och bjuda på köbekagor (vill ju inte riskera att förgifta dem genom att bjuda på nåt jag själv bakat...) Mina kunskaper i köket är inget att skryta om direkt!

Nej nu får jag väl fortsätta med uppsatsen. 1½ sida kvar, kämpa! Vet inte hur det ska gå till dock, för jag har inget kvar att skriva om... Jobbigt läge.

Jag var nog lite snabb med min bedömning av gårdagen när jag skrev det inlägget igår. Jag skrev att dagen hade blivit riktigt fin, trots morgonens missöde. Men det visade sig att dagen skulle sluta lika illa som den hade börjat. Hade huvudvärk på eftermiddagen, men tog ingen tablett för jag tänkte att det går nog över snart. Tji så fel jag hade. Värken bara ökade och ökade, så på kvällen fick jag ta en Panodil för att lindra smärtan. Men inte tusan lindrade den någon smärta. Det blev värre och jag insåg att jag var på väg att få migrän, så jag tog en Eeze istället. Dessa har alltid hjälpt mig jättebra när jag haft migrän och smärtan har gått över fort. Men inte denna gången nej. Jag försökte sova, men det gick inte eftersom huvudet bultade värre än någonsin. Efter mer än en halvtimme och med ökande värk hela tiden, förstod jag att tabletten inte hade hjälpt. (snabbtänkt, jag vet...) Så då tog jag en till. Fast då hade det gått så långt att jag mådde väldigt illa. Sprang in på toa och körde porslinsbussen några minuter. Spagetti och köttfärssås, toblerone och äpple - jag fick nog inte behålla någonting. Fast det var kanske överflödig information.

Anyways, jag överlevde natten (med nöd och näppe). "Kanske har jag fått en hjärntumör nu ändå..." en tanke som flyger runt i mitt huvud varje gång jag får migrän, vilket händer allt oftare nu för tiden. En smula hypokondri kanske. Men man vet ju aldrig!

Jag hade ju kunnat få en bättre start på dagen imorse... När jag cyklade till bussen vid 7 så passade himlen på att öppna sig helt. Det fullkomligt vräkte ner! Jag var dyngsur redan innan jag hunnit lämna Spenatgatans parkering. När jag kom fram till busshållsplatsen så droppade inte vattnet av mig - det RANN av mig. Hade jag tagit av mig jeansen och vridit om dem, så hade jag säkert kunnat fylla ett helt badkar med vatten. Okej, det var kanske en smärre underdrift, men det var i alla fall så det kändes!

När jag kom fram till Abbekås så fick jag låna ett par regnbyxor av Marlene, som jag hade på mig resten av dagen, trots att vi var inomhus. Jeansen hängde jag in i torkskåpet. Så jag blev torr och varm ändå tillslut, det trodde jag inte. Slutet gott allting gott.

När regnet kletade ut mascaran i hela ansiktet på mig så kändes det dock som att det skulle bli en riktig pain-in-the-ass-dag. Men det blev det som tur var inte! Det blev tvärtom - en riktigt fin dag. Han där uppe fick kanske dåligt samvete...

Jaha, tänkte uppdatera lite och berätta vad som hänt sedan jag skrev här sist. Fast just nu kan jag inte ens komma på vad jag åt till middag igår... Även om jag ändå inte hade tänkt skriva om något så ointressant som mina matvanor.

Få se här nu... I torsdags spelade jag brännboll och kubb med några klasskompisar. Mitt lag förlorade båda delarna så då tyckte jag det var dags att gå in, för då var det liksom inte kul längre. Jag fick med mig de andra in till Madde och där spelade vi Alias. Mitt lag förlorade igen, såklart.

I fredags kan jag inte komma på vad jag gjorde, men i lördags hände en del. Jag fick en ny mobil bland annat! Helt plötsligt dök mamma upp här hemma med tre nya mobiler - en till sig själv, en till pappa och en till mig. Jag vet inte vad som hade flugit i henne, men jag klagar verkligen inte! På eftermiddagen kom släkten hit för att fira pappa, eftersom han fyller år idag. Åt grillspett (stort mums på det!) och sen stack jag och Martin vidare till Peter på fest. Vi skulle egentligen inte vidare ut sen, men de "planerna" sprack. Martin följde med några till Öja och jag följde med några andra till Lite mer, mest för att sänka medelåldern lite. Bra musik där förvisso, men jag kände mig verkligen inte hemma. Gick och mötte upp en vinglande Martin lite senare, för att gå hem och sova sött. Söndagen blev mest slappe, då Martin nästan var för bakfull för att prata haha. Han var ganska underhållande kvällen innan ändå.. Helt borta :)

Idag fyller pappa år, som sagt, och vi har ätit smörgåstårta! (Jag vet, nu har jag skrivit två gånger vad jag ätit under olika dagar, trots att jag inte skulle skriva om sådana ointressanta saker)... Så det är nog bäst att jag rundar av nu.