jag är stark.

istället för att ta bilen till willys, köpa en 300 grams chipspåse och kränga den framför tv-rutan (som jag var sugen på att göra) så satte jag mig istället på träningscykeln för första gången på drygt två år (!) och cyklade tills svetten rann och jag fick kippa efter andan. skrämmande olikt mig.

det är så imponerande att man blir tårögd!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0